Uppsägning vid arbetsbrist
Tommy IseskogArbetsbrist står som arbetsrättsligt begrepp för de konsekvenser som följer av att en verksamhet förändras med åtföljande uppsägningar. Grunden för arbetsbrist är alltid verksamhetsrelaterad och kan således vara brist på arbete, brist på medel eller rent av brist på vilja (arbetsgivarintresse).
Boken Uppsägning vid arbetsbrist, som nu föreligger i en femte upplaga, behandlar på ett systematiskt och praktiskt sätt de juridiska spelregler som gäller när en anställning ska sägas upp på grund av arbetsbrist. I den nya upplagan har de nya regler i lagen om anställningsskydd som gäller från och med den 1 oktober 2022 inarbetats. Dessa regler handlar främst om turordning, undantag vid turordning och s.k. hyvling (omplacering till sänkt sysselsättningsgrad).
Innehållsförteckning
1. Vad är arbetsbrist?
1.1 Begreppet arbetsbrist
1.2 Bevisbördan för arbetsbristen
1.3 Uppsägning är den ”yttersta åtgärden”
1.4 Konsekvenserna av arbetsbrist är
medbestämmandefrågor
1.5 Övergång av verksamhet – uppsägningsförbud
1.6 Arbetsbrist är också en samhällsfråga
1.7 Fingerad arbetsbrist
1.8 Sammanfattning
2. Arbetsbristuppsägningens olika moment
3. Turordningsfasen
3.1 Undantag före turordning
3.2 Begreppet driftsenhet
3.3 Avtalsområde (kollektivavtalsområde)
3.4 Kompetens (tillräckliga kvalifikationer)
3.5 Anställningstid
3.5.1 Kompletterande ”räkneregler”
för anställningstid
3.5.2 Förstärkt turordningsskydd
3.6 Tillämpning av ”sist in–först ut”-principen
3.7 Turordningsreglerna är dispositiva
3.8 Omplacering i stället för turordning
4. Omplaceringsfasen
4.1 Omplaceringsskyldigheten omfattar i princip
hela arbetsgivarens verksamhet
4.2 Till vilka arbeten har arbetsgivaren
omplaceringsskyldighet?
4.3 Arbetstagaren ska vara kompetent (ha
tillräckliga kvalifikationer) för det lediga jobbet
4.4 Omplacering i form av s.k. hyvling
4.5 Huvudregeln om omplacering är tvingande
till arbetstagarens förmån
5. Själva uppsägningshandlingen
5.1 Anställningen upphör efter
utgången av uppsägningstid
5.2 Uppskovstid före uppsägningstid
5.3 Uppsägningshandlingen
5.3.1 Exempel på uppsägningshandling
utan uppskovstid
5.3.2 Exempel på uppsägningshandling
med uppskovstid
6. Företrädesrättsfasen
6.1 Kvalifikationstid och företrädesrättens
tidsmässiga omfattning
6.2 Företrädesrätten gäller för ledigt arbete i
verksamheten, inom driftsenheten och
på avtalsområdet
6.3 Inturordning
6.4 Reglerna om företrädesrätt till
återanställning är dispositiva
6.5 Särskilt om företrädesrätt till
återanställning inom staten
6.6 Förlorad företrädesrätt till återanställning
6.7 Kränkning av företrädesrätten
7. Tvister vid uppsägning på grund av arbetsbrist
7.1 Skadeståndsansvar gentemot den fackliga organisationen
7.2 Skadeståndsansvar gentemot arbetstagaren
7.3 Arbetstagarens rätt att få uppsägningen ogiltigförklarad
7.4 Domstol och preskription
Omdömen från våra kunder
– Jag arbetar med disciplinära frågor inom polisen och har läst cirka 10 böcker av Iseskog samt genomgått internetutbildningen. Jag uppskattar verkligen Iseskogs raka pedagogik.
Benny Samuelson, Polismyndigheten
– Jag har använt Iseskogs böcker under alla år som HR-specialist – Personaljuridik är ”bibeln” men behövs fördjupning så finns det alltid en bok i ämnet!
Therese Andersson, VG regionen